Varför jag är kristen och tror.
Jag vet inte om du som läser detta inlägg vet vem jag är. Kanske känner du mig personligen, kanske vet du lite halvt vem jag är, kanske har du ingen aning. Hur läget än är, så har du på något sätt nu hamnat på min blogg och sitter här och läser. Hur du är tagit dig in hit så vill jag förklara för just dig vem jag är och varför jag är den jag är. Jag kan väldigt kortfattat förklara mig och det är att jag är kristen.
Kanske är din första tanke att klicka ner sidan direkt, kanske förstår du precis, kanske sitter du nu och tänker och undrar varför jag är just det. När man hör ordet kristen och kristendom finns det tusentals tankar som sveper förbi i huvudet. Vi har alla olika uppfattningar av ordet och tycker olika om kristna människor. Detta må inte vara ett av mina bästa inlägg, men kanske ett av de viktigaste. Här har du delar av min story.
Jag kan ärligt säga att mitt liv inte är perfekt och har aldrig varit. Jag blev trakasserad som liten och trakasserade sedan andra ett tag därefter. Jag har varit oerhört egoistisk och varit väldigt taskig mot många utav mina vänner. Jag har förlorat många vänner på grund av saker jag gjort och jag har behandlat mig själv väldigt dåligt. Jag kan vara väldigt envis och vara ett kontrollfreak. Jag har alltså gjort fruktansvärt många saker som inte alls varit bra eller okej, och jag skulle kunna fortsätta rada upp hur många saker som helst. Poängen är i alla fall att mitt liv inte varit perfekt och fortfarande inte är. Vilket skulle kunna sammanfattas med ett ord - synd. Mitt liv var fullt av synd och skulle jag inte vara kristen så skulle det vara allt jag hade och det skulle rent av sagt vara skit.
Saken är den att jag som kristen läser Bibeln. Bibeln berättar om ondska, om synd. Att det är synden som skiljer oss ifrån Gud och att Jesus dog för våran skull och tog våra synder så att vi skulle kunna få vara med Gud istället. Det betyder att jag som kristen tror på förlåtelse och jag tror på att Jesus faktiskt dog för min skull. Att alla fel jag gjort och alla saker jag sagt, kan bli förlåtet.
Har ni någon gång sårat en kompis eller någon förälder och sedan sagt förlåt och fått förlåtelse? När man får förlåtelse får man en sådan sjuk frid inom sig och man känner sig så fruktansvärt fri. Och i Bibeln står det såhär, och jag tar det på engelska: So if the Son sets you free, you will be free indeed. (John 8:36)
Jag har fått förlåtelse av många människor för saker jag gjort, men ingen förlåtelse har varit så total och gjort mig så fri, så som förlåtelsen jag fått ifrån Gud.
Jag har fått förlåtelse av många människor för saker jag gjort, men ingen förlåtelse har varit så total och gjort mig så fri, så som förlåtelsen jag fått ifrån Gud.
För mig är handlar inte kristendom om en Gud långt borta bakom molnen som inte bryr sig om oss. Att vara kristen för mig handlar om en relation, en relation till Gud och med Gud. Jag har många i min närhet som verkligen älskar mig. Bibeln berättar om att Gud är kärlek och att Gud är en pappa. Jag har föräldrar som älskar mig men jag kan säga dig att jag har fått större kärlek av Gud än mina föräldrar, trots att mina föräldrar älskar mig mest i hela världen och gör allt för mig. Gud är alltså större än det och allt jag fått uppleva och vara med om. Kärlek finns och det gör också Gud.
Människor säger åt mig att bevisa att Gud finns för att om han finns, då måste han gå att bevisa. Jag kan förstå tankarna för vi lever i en så sjukt sekuläriserad värld. Saken är bara den att Gud är som en vind. Det finns ingen chans att du kan se en vind. Du vet att den finns för du hör den. Du vet att den finns för att du känner den. Du vet att den finns för att du ser vad den berör. Men(!) du kan ju inte se själva vinden. Likadant är det med Gud. Jag vet att Gud finns för jag kan höra honom. Jag vet att Gud finns för att jag känner honom. Jag vet att han finns för att jag ser vad Gud berör med sin kraft. Det kan vara svårt att förstå men du behöver inte förstå.
Människor säger åt mig att bevisa att Gud finns för att om han finns, då måste han gå att bevisa. Jag kan förstå tankarna för vi lever i en så sjukt sekuläriserad värld. Saken är bara den att Gud är som en vind. Det finns ingen chans att du kan se en vind. Du vet att den finns för du hör den. Du vet att den finns för att du känner den. Du vet att den finns för att du ser vad den berör. Men(!) du kan ju inte se själva vinden. Likadant är det med Gud. Jag vet att Gud finns för jag kan höra honom. Jag vet att Gud finns för att jag känner honom. Jag vet att han finns för att jag ser vad Gud berör med sin kraft. Det kan vara svårt att förstå men du behöver inte förstå.
Jag tror på Gud och är kristen för att jag hör honom, genom Bibeln till exempel. Jag tror på Gud och är kristen för att jag ser allt han gör för mig och för andra. Jag tror på Gud och är kristen för att jag känner Gud på insidan av mig och har fått en sidan frid i min själ, en sådan kärlek och en sådan förlåtelse. Jag tror på Gud och är kristen för att jag vet att Gud finns, även fast han inte syns. Precis som du vet att vinden finns även om du inte ser den. Jag är alltså kristen på grund av att Gud finns. Så varför är du kristen? Varför är du inte kristen? Jag menar, är du inte kristen är det ju något du verkligen missar. Detta är absolut det bästa som hänt mig i mitt liv.
Därför vill jag avsluta med några meningar som Dr Donald Whitaker, fd ateist som nu är kristen, sa: "Och jag kan tala om en sak för dig. Det var en frid som kom över mig som jag aldrig hade upplevt. Jag hade sökt efter den friden i flaskor, i alkohol. Jag hade sökt efter den i nålar. Jag hade sökt efter den i medicinen. Jag hade sökt efter den i kvinnor. Jag hade sökt efter den på alla möjliga ställen. Men det fanns ingen frid i mitt liv. Men så fort som jag accepterade Jesus Kristus, som min herre och frälsare, var jag inte längre rädd."
Du och din kondition.
Har du någon gång sprungit ett marathonlopp? Jag har aldrig gjort det och jag kommer nog antagligen inte att göra det heller. Kanske har du gjort det, kanske inte.Jag antar iallafall att du vet vad ett marathonlopp är. Om du inte gör det, så är det ett lopp på långdistans. Vilket betyder att det inte går att springa så fort man kan hela vägen, så som på tex sprintlöpning. Långdistans tar enormt mycket tid och kräver en bra kondition.
Ska jag vara ärlig, har jag aldrig hört talas om någon som bestämt sig att vara med och springa i ett marathonlopp, utan att ha en hyfsat bra kondition. Till och med jag fattar ju att det behövs lite kondition i det hela om man ska springa, eller ja, jogga, hela vägen. Konditionen behövs alltså för att utföra det långa loppet.
Och då tänker du: Linnéa. Din blogg ska handla om kristna grejer. Varför skriver du då om kondition och långdistanslopp? Det har väl inget med att vara kristen att göra?
Men jo. Det har det i allra största drag. Vänta, så ska jag förklara.
Men jo. Det har det i allra största drag. Vänta, så ska jag förklara.
Bibeln talar gång på gång om att fullborda loppet(2Tim4:7), om att ha målet i sikte(1Kor9:26) och att få livets segerkrans(Jak1:12, Upp2:10). Vilket kan sammanfatta det hela med att springa ett marathonlopp tillsammans med Jesus. Livet är loppet och segern är när du dör och når målet - när du gjort allt! Men frågan jag egentligen undrar är: vad spelar det för roll om du löper loppet men inte har en kondition? Du måste ju ha kondition för att springa!
Ni som känner mig vet att jag är lite av en snabbköpare. Jag vill gärna att saker ska gå fort och har egentligen inget ritkigt tålamod för att vänta. Att springa Guds lopp, det betyder att du måste ha kondition för det, vilket i det betyder att du behöver ha en relation med Honom. Som kristen behöver du alltså ha en relation med Gud för att kunna springa. Jag vill mer än gärna springa Guds lopp och jag har väl börjat lite smått, men jag har absolut inte den riktiga konditionen för det, så det går väldigt långsamt framåt. En relation, tar precis som en kondition, tid att bygga upp. Man måste spendera tid med den man vill få bra relation med och man måste också låta det ta tid. Det kan vara segt de första gångerna, precis som när du tränar de första gångerna. Men likt konditionen så blir det bättre ju mer du spenderar tid och verkligen försöker. Så att träna/umgås är något du och jag som kristna ständigt behöver göra, varje dag.
Så:
1. Vill du vara kristen och springa loppet, behövs en kondition, alltså en relation med Gud!
2. För att få en kondition, behövs träning. För att få en bra relation med Gud, så behöver du umgås med Honom! Läs Bibeln, lyssna på lovsång, be m.m. Bara häng med Jesus helt enkelt!
1. Vill du vara kristen och springa loppet, behövs en kondition, alltså en relation med Gud!
2. För att få en kondition, behövs träning. För att få en bra relation med Gud, så behöver du umgås med Honom! Läs Bibeln, lyssna på lovsång, be m.m. Bara häng med Jesus helt enkelt!
3. När du fått en kondition, alltså en relation, så går livet och dess lopp, mycket enklare! Så när du har relationen, sitt inte bara där och kolla på klockan, spring istället loppet tillsammans med Gud!
(Relationen är alltså viktig, glöm inte det!)
(Relationen är alltså viktig, glöm inte det!)
Bless!
Ditt kristna liv som ett mynt.
Mitt förra inlägg handlade om lagiskhet eller frihet. Om du lever ditt liv under lagen eller under friheten. Därför vill jag understryka i det här inlägget, att vi ska leva i friheten men(!) behöver fortfarande göra vissa saker som kristna. Grejen är bara den att vi inte ska leva under lagiskheten och sätta det som ett ok på våra axlar. Så detta inlägget kommer handla om att vila i nåden v.s ett liv utan gärningar är död. Jag har förut tagit upp ämnet innan här på bloggen men eftersom mitt senaste inlägg handlade om frihet och lag, tycker jag att de tär nödvändigt att fräscha upp minnet lite om det här också. Vi står inte under lagen, utan under nåden, men vi behöver fortfarande som kristna göra en hel del. Så, låt mig förklara.
En ledare jag känner förklarade det kristna livet som ett mynt. Som du säkert vet så har ett mynt två sidor. En krona och en klave. Likadant är det med det kristna livet, den kristna tron, den har två sidor. En sida med att vila i nåden och andra sidan med gärningar. Du kan inte ta bort ena sidan utav myntet för att båda sidorna sitter liksom ihop. Så frågan du ska ställa dig är: handlar min tro om gärningar eller inte?
Grejen är den att det inte ska bli ett krav, men som kristen kan du inte gå utan det.
Jak 2:14-17 säger såhär:
Grejen är den att det inte ska bli ett krav, men som kristen kan du inte gå utan det.
Jak 2:14-17 säger såhär:
Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.
Men det som är viktigt att komma ihåg, är att det inte är pågrund av gärningar som vi är frälsta och får nåd. Ef 2:8-9 säger:
Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.
Jag skulle vilja säga, och då talar jag för mig, att:
Genom att vi tror, blir vi frälsta och får nåd. Inte för att vi gör något. Vi blir frälsta för att vi tror. Så. Du är fri. Lev därför inte under lagen. Om du förstår att du är fri, och fått nåd, och förstår Guds supermegastora kärlek till dig och alla andra, så kan du inte sitta för dig själv och ha det som en hemlighet. Då kommer du alltså vilja berätta det för hela världen och sprida till alla om vem Gud är - både(!) i ord och handling. Alltså, sprida det genom gärningar.
Men det som är viktigt att komma ihåg, är att det inte är pågrund av gärningar som vi är frälsta och får nåd. Ef 2:8-9 säger:
Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.
Jag skulle vilja säga, och då talar jag för mig, att:
Genom att vi tror, blir vi frälsta och får nåd. Inte för att vi gör något. Vi blir frälsta för att vi tror. Så. Du är fri. Lev därför inte under lagen. Om du förstår att du är fri, och fått nåd, och förstår Guds supermegastora kärlek till dig och alla andra, så kan du inte sitta för dig själv och ha det som en hemlighet. Då kommer du alltså vilja berätta det för hela världen och sprida till alla om vem Gud är - både(!) i ord och handling. Alltså, sprida det genom gärningar.
En smart människa sa en gång att "Predika evangeliet, om det behövs, använd ord". Att du alltså genom gärningar ska sprida evangeliet, fast också genom ord. MEN! Kära bröder och systrar. Låt det inte bli ett krav på dig för då sätter du dig under lagen igen! Va fri! Men genom att förstå Guds supermegastora kärlek så kan du inget annat än att sprida Gud till alla människor!
Så. Låt mig säga två saker.
1. Förstå nåden. Förstå korset. Förstå Guds superduperstora megakärlek.
Och när du förstått det?
2. Sprid Gud vart du än går. Genom gärningar men om det behövs, använd ord!
Du kan göra en del i dig själv men om du ger och ger utan att bli fylld, så kommer din kärlekstank så småningom att bli tom. Då kommer du bli tom. Låt därför Gud fylla på din kärlekstank först så att det svämmar över. För då blir det inte en lagiskhet. Då blir det utav kärlek och det är väl det vi vill? Visa på kärleken för när vi älskar varandra, då gör vi Gud synlig för att Gud är kärlek. Eller vad säger du?
Vi är fria, men har fortfarande grejer som vi behöver göra. Tro utan gärningar är död och ett liv utan nåd är död. Låt ditt kristna liv vara som ett mynt med båda delarna. Blir det för mycket av nåden ramlar du ner i diket. Blir det för mycket utav gärningar ramlar du ner i andra diket. Så ha båda delarna men sätt dig inte under lagiskheten och gör allt till ett krav. Du är fri, och så älskad! Glöm inte det!
Så. Låt mig säga två saker.
1. Förstå nåden. Förstå korset. Förstå Guds superduperstora megakärlek.
Och när du förstått det?
2. Sprid Gud vart du än går. Genom gärningar men om det behövs, använd ord!
Du kan göra en del i dig själv men om du ger och ger utan att bli fylld, så kommer din kärlekstank så småningom att bli tom. Då kommer du bli tom. Låt därför Gud fylla på din kärlekstank först så att det svämmar över. För då blir det inte en lagiskhet. Då blir det utav kärlek och det är väl det vi vill? Visa på kärleken för när vi älskar varandra, då gör vi Gud synlig för att Gud är kärlek. Eller vad säger du?
Vi är fria, men har fortfarande grejer som vi behöver göra. Tro utan gärningar är död och ett liv utan nåd är död. Låt ditt kristna liv vara som ett mynt med båda delarna. Blir det för mycket av nåden ramlar du ner i diket. Blir det för mycket utav gärningar ramlar du ner i andra diket. Så ha båda delarna men sätt dig inte under lagiskheten och gör allt till ett krav. Du är fri, och så älskad! Glöm inte det!
Hoppas du förstår hur jag tänker, Gud välsigne dig! :D
Lagisk eller fri.
Har du någon gång bestämt dig för att läsa ett kapitel i Bibeln varje dag och efter tre dagar insett att du inte läst ett enda kapitel och sagt åt dig själv att du är en sådan dålig kristen? Eller har du någon gång bestämt att börja be flera gånger varje dag men på kvällen insett att du nästan inte bett en enda gång under hela dagen? Kanske är det inga bestämmelser om Bibeln eller bön du har haft, kanske har det handlat om något annat. Men jag tror att du på något sätt kan förstå vad det är jag menar.
Jag fick ett meddelande på Facebook häromdagen med en predikan som jag nu i veckan har kollat på. Den handlade om Guds lagiska nåd som säger att vi är fria och inte står under lagen. Predikanten var tydlig och frågade lyssnaren varför vi går tillbaka till lagen trots att vi inte står under lagen längre. Varför vi trots friheten, sätter krav på oss själva och gör oss lagiska. Att vi måste läsa Bibeln, måste be, måste evangelisera m.m. Och ja, det är en bra fråga. Varför sätter vi krav på oss själva och blir lagiska när vi faktiskt är fria från lagen?
Ni vet säkert hela berättelsen ifrån skapelsen till nu. Ifrån början gav Gud Eva och Adam en fri vilja, vilket ledde till ondska, till lagar och sedan till Jesus. Gud gav alltså Eva och Adam en fri vilja. Gud ville inte att Eva och Adam skulle tvingas att älska Honom för Han ville ju att de skulle välja själva, för att Han ville ha frivillig kärlek. Varför i hela världen tvingar vi oss många gånger själva att älska Gud när det Han egentligen vill ha är äkta kärlek!
Ärligt talat så tycker jag det många gånger är svårt att vara kristen för att jag sätter så mycket krav på mig själv att jag ska vara si och så och göra både det ena och det andra. Men hallå?! Varför gör jag det när jag inte står under lagen längre utan är fri?!
1 Korintherbrevet 13 förklarar att om du har allting men saknar kärlek så har du ingenting. Därför spelar det inte heller någon roll hur mycket du gör och sätter upp för krav på dig själv så länge du inte har kärleken. Kärleken är grunden för kristendomen. Gud är kärleken och är själva grunden. "Gud älskade världen så mycket att Han gav sin enda son för att de som tror på Honom inte ska gå under och ha evigt liv." "Vi älskar för att Han först älskade oss." För att vara kristna måste vi förstå vad Gud faktiskt gjort för oss. Vi var alla syndare och stod under lagen. Vi klarade inte av att hålla lagen för att vi var syndare och vårat pris var döden. MEN! Gud älskade oss så mycket att Han gav sin son för att ta vårat straff på sig och gav istället det pris Han skulle få till oss. Vi är alltså fria ifrån lagen! Vi kan inte göra något för att förtjäna Guds kärlek. Det kvittar alltså hur mycket du läser Bibeln eller hur mycket du ber, du kan inte förtjäna kärleken ifrån Gud. Det kommer du aldrig att göra! Står du under lagen måste du hålla alla lagar men som syndare klarar du aldrig av det. MEN! Du som tror står inte under lagen längre och måste ingenting! DU ÄR FRI!
Men då säger du: det står ju i Bibeln att man ska älska alla andra människor och att man ska göra det ena och det andra. Och ja! Det står fortfarande massa grejer du ska göra. MEN! Du är inte lagisk och ska inte vara religiös! Har du förstått Guds kärlek till dig och vad Han har gjort för dig kan du inte bara hålla dig kärleken för dig själv. När du förstår det är din kärlekstank fylld och svämmar över. Då kan du älska Gud, älska människor och genom att älska alla människor håller du alltså alla budorden. Kärleken är hemligheten! Genom att älska håller du alla budord! Det står inte i Bibeln att Gud älskade oss för att vi älskade Gud först. Det står att "vi älskar därför att Gud först älskade oss!!"
Det är svårt att förstå, det kan jag hålla med om. Detta är något som har blivit allt mer tydligare för mig de senaste dagarna och som jag verkligen har förstått. Så jag säger detta lika mycket till dig som till mig:
Du är fri! DU ÄR FRI!! Så sätt då inga krav på dig själv om att du måste läsa ett kapitel i Bibeln varje dag, eller att be, eller att älska, eller allt annat. Gör inte så att du blir lagisk, för går du ju tillbaka till lagen trots att du egentligen är fri! Älska för att Gud älskade dig först. Han vill ju inte ha tvingad kärlek, Han vill ha äkta kärlek! Bli inte religiös! Hitta kärleken och när du gjort det, då gör du inte saker för att du måste, då gör du det för att du vill. Då VILL du läsa Bibeln för att du förstått att Gud älskar dig! Då VILL du be hela tiden för att Gud älskar dig! Då VILL du älska andra människor för att kärleken du fått ifrån Gud bubblar över dig. Då gör du saker för att du VILL! För att du då älskar för att Gud älskat dig först!
1 Korintherbrevet 13 förklarar att om du har allting men saknar kärlek så har du ingenting. Därför spelar det inte heller någon roll hur mycket du gör och sätter upp för krav på dig själv så länge du inte har kärleken. Kärleken är grunden för kristendomen. Gud är kärleken och är själva grunden. "Gud älskade världen så mycket att Han gav sin enda son för att de som tror på Honom inte ska gå under och ha evigt liv." "Vi älskar för att Han först älskade oss." För att vara kristna måste vi förstå vad Gud faktiskt gjort för oss. Vi var alla syndare och stod under lagen. Vi klarade inte av att hålla lagen för att vi var syndare och vårat pris var döden. MEN! Gud älskade oss så mycket att Han gav sin son för att ta vårat straff på sig och gav istället det pris Han skulle få till oss. Vi är alltså fria ifrån lagen! Vi kan inte göra något för att förtjäna Guds kärlek. Det kvittar alltså hur mycket du läser Bibeln eller hur mycket du ber, du kan inte förtjäna kärleken ifrån Gud. Det kommer du aldrig att göra! Står du under lagen måste du hålla alla lagar men som syndare klarar du aldrig av det. MEN! Du som tror står inte under lagen längre och måste ingenting! DU ÄR FRI!
Men då säger du: det står ju i Bibeln att man ska älska alla andra människor och att man ska göra det ena och det andra. Och ja! Det står fortfarande massa grejer du ska göra. MEN! Du är inte lagisk och ska inte vara religiös! Har du förstått Guds kärlek till dig och vad Han har gjort för dig kan du inte bara hålla dig kärleken för dig själv. När du förstår det är din kärlekstank fylld och svämmar över. Då kan du älska Gud, älska människor och genom att älska alla människor håller du alltså alla budorden. Kärleken är hemligheten! Genom att älska håller du alla budord! Det står inte i Bibeln att Gud älskade oss för att vi älskade Gud först. Det står att "vi älskar därför att Gud först älskade oss!!"
Det är svårt att förstå, det kan jag hålla med om. Detta är något som har blivit allt mer tydligare för mig de senaste dagarna och som jag verkligen har förstått. Så jag säger detta lika mycket till dig som till mig:
Du är fri! DU ÄR FRI!! Så sätt då inga krav på dig själv om att du måste läsa ett kapitel i Bibeln varje dag, eller att be, eller att älska, eller allt annat. Gör inte så att du blir lagisk, för går du ju tillbaka till lagen trots att du egentligen är fri! Älska för att Gud älskade dig först. Han vill ju inte ha tvingad kärlek, Han vill ha äkta kärlek! Bli inte religiös! Hitta kärleken och när du gjort det, då gör du inte saker för att du måste, då gör du det för att du vill. Då VILL du läsa Bibeln för att du förstått att Gud älskar dig! Då VILL du be hela tiden för att Gud älskar dig! Då VILL du älska andra människor för att kärleken du fått ifrån Gud bubblar över dig. Då gör du saker för att du VILL! För att du då älskar för att Gud älskat dig först!
