En liten rolig liknelse kanske ni tycker men jag kan inget annat än att hålla med om det min pappa sa till mig. Jag har sett saker och fått uppleva saker som jag aldrig trott varit möjligt. Inte för att jag är den jag är, utan för att Jesus är den han är. Helt enkelt för att jag fått en helt annan syn på livet, på mig, på andra, på världen, på allt – genom att jag fått vara med Jesus.

Nerifrån staden Cochabamba och även på det lilla berget tyckte jag nästan att det inte var något speciellt med den där statyn. Det var liksom en staty men vad skulle en staty göra mig? Fast samma syn som jag hade på statyn är det många som har runt omkring mig. ”Linnéa verkar ha det bra som kristen. Hon vet vad hon vill och vad hon tror på. Den där Jesus ja som fanns för många många år sedan. Vad skulle det kunna göra för mig? Vad skulle Jesus kunna göra för mig?”

När jag berättar om min tro och pratar om Jesus så förstår jag verkligen att människor inte tror på det jag säger. Det är så svårt att vara på utsidan och förstå hur det är att vara inuti det. Jag har hört många människor berätta för mig hur häftigt det är att vara i en Jesus-staty men själv kunde jag inte tro på det som de sagt förrän jag själv var i den. Jag förstår att du kanske inte tror på det jag säger för det är ju så, man vet ju inte hur det är förrän man verkligen lever i det. Men, låt mig ännu en gång förklara min tro för dig.

Jag har många gånger försökt leva i mig själv. Jag säger inte det bara för att säga det för jag är faktiskt ärlig nu. Det är flera gånger som jag har mått dåligt och tänkt att jag har det bättre för mig själv. Dagar går och livet rullar på. Dagar kan vara hemska men också rätt bra. Dagar har varit fantastiska – men(!) ingen dag i mig själv har gett mig den frid och det lugnet i mitt hjärta som jag fått när jag gått med Gud. Jag säger inte att livet inte är underbart för livet kan vara underbart utan Jesus, men ingenting slår livet tillsammans med Jesus.

Jesus säger att han är världens ljus. Att gå för mig själv i världen är som att gå i ett stort mörker. Jag vet det, för att jag har fått se ljuset runt omkring mig. Varje gång jag bestämt mig för att leva för mig själv så har ljuset försvunnit. Jag kan säga att jag inte är stolt över de besluten men är glad att jag stannar kvar nu. För livet är inte detsamma när det är mörkt som när det är ljust. Livet kan vara bra i mörker men det är så mycket bättre när man ser det runt omkring. Jesus får mig att se saker på sätt jag aldrig trott jag kunnat se. Precis som när jag var uppe i Jesus-statyn och fick se utöver staden, så får jag en annan syn när jag är i Jesus, när jag är med Jesus. Han lyser upp det runt omkring mig och förändrar mig för varje dag som går. Han är mitt ljus och det är det jag tror på. Jag har alltså fått en helt annan syn på livet, på mig själv, på andra, på världen, på allt – genom att jag fått vara med Jesus.

Kanske är jag det berg som du får se Jesus på, kanske är det någon annan, kanske är du själv ett berg. Jag vet att det kan se ut som ingenting men jag lovar dig – skulle du hänga med mig in i Jesus och se hur det är därifrån, då skulle du veta vad jag pratade om. Och är du själv ett berg så vet du nog mycket väl vad jag menar. Kanske har du försökt att tro men inte känt något? Då vill jag be för dig. Detta är min verklighet och jag skriver inte detta inlägg för min egen skull. Jag skriver det för att det är sant.
- Jesus är ingen staty som bara står på ett berg och han är inte heller en man som bara levde för 2000 år sedan. Han är så mycket mer och jag hoppas att du en dag får uppleva det. -