En utsträckt hand
Jag har försökt förklara för folk varför jag är kristen, men jag vet inte om jag gör det på rätt sätt och tillräckligt. Någonting jag verkligen måste börja tänka på!
Och än en gång; Bra skrivet Linnéa! :)
Först på tal om det ni skrev om, att förklara varför man är kristen... Jag tror det var i IKON1931 jag läste en artikel (länge sedan jag läste om det, detaljerna kan vara fel) om några ungdomar som hade haft någon "Jesusvecka" i sin skola och fått frågan om varför de är kristna utan att riktigt kunna svara. När de hade frågat en präst om vad han skulle ha sagt svarade han "Därför vi tror att kristendomen är sann". Simpelt och självklart, eller hur? :)
Att inte bara vara hörare utan görare var väl lite temat för söndagens Gudstjänst i psalmboken - vi hade det uppe i min kyrka i alla fall. Detta tror jag borde vara den absolut viktigaste frågan inom Sveriges kristna idag. Vi har fått uppdraget "Gå [därför] ut och gör alla folk till lärjungar" likväl "älska din nästa såsom dig själv". Med detta och vår tro borde det inte kunna hända att vi kristna blir fientliga mot omgivningen och stänger in oss i våra egna trycka vrår. Ändå är det så vanligt och jag gör det så ofta själv, men som du menar Linnea måste vi verkligen sträcka ut handen till alla runt omkring!