Därför säger jag er: be­kym­ra er in­te för mat och dryck att le­va av el­ler för kläder att sätta på krop­pen. Är in­te li­vet mer än födan och krop­pen mer än kläder­na? Se på him­lens fåglar, de sår in­te, skördar in­te och sam­lar in­te i la­dor, men er him­mels­ke fa­der föder dem. Är in­te ni värda myc­ket mer än de? Vem av er kan med si­na be­kym­mer lägga en en­da aln till sin livslängd? Och varför be­kym­rar ni er för kläder? Se på äng­ens lil­jor, hur de växer. De ar­be­tar in­te och spin­ner in­te.

Men jag säger er: in­te ens Sa­lo­mo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger såda­na kläder åt gräset på äng­en, som i dag finns till och i mor­gon stop­pas i ug­nen, skall han då in­te ha kläder åt er, ni trossva­ga? Gör er därför inga be­kym­mer, fråga in­te: Vad skall vi äta? Vad skall vi dric­ka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant ja­gar hed­ning­ar­na ef­ter. Men er him­mels­ke fa­der vet att ni behöver allt det­ta. Sök först hans ri­ke och hans rättfärdig­het, så skall ni få allt det and­ra också. Gör er därför inga be­kym­mer för mor­gon­da­gen. Den får själv bära si­na be­kym­mer. Var dag har nog av sin egen plåga.