För några veckor sedan var jag och en kompis i Jönköping. Det var dags för oss att dra hem så vi hade satt oss ner en bit bort för att vänta på tåget. Vi var väl förberedda för våran tripp hem mot vår lilla stad men trots det, flög klockan iväg och vi missade tåget med bara några sekunder. Livet vändes ju nästan helt upp och ner. Vi hade gjort fel och alla planer vi haft gick i kras pågrund av ett misstag. 

 

Livet är ofta så, speciellt som kristna. Vi har olika förväntningar på oss själva och från andra, om att vi ska vara på ett visst sätt.Det kanske handlar om hur du ska vara som person eller om hur vad du ska göra för handlingar. Jag kommer såväl ihåg när jag gick i mellanstadiet. Att säga att jag var kristen var hemskt och varje gång någon frågade om jag var det, så vågade jag inte säga ja. De kristna runt mig tyckte självklart att det inte var bra och jag själv kände mig misslyckad för att jag gång på gång gjorde fel. Jag förberedde mig mentalt att jag skulle säga ja men när det väl gällde missade jag tåget. Det misstaget var väl kanske inte värsta grejen då men jag missade tåget och jag tror att jag inte är ensam om att missa tåg ibland. 

 

Att missa ett tåg behöver inte handla om att säga nej om någon frågar om du är kristen, fast du egentligen är det. Att missa tåget, handlar om att du bestämt dig om att göra något, kanske tillsammans med Gud som kristen, men när det ändå gäller och du har ditt tåg framför dig så tar du inte tillvara på chansen och tåget åker iväg. Men! Du suger inte bara för att du missat ett tåg. Vi är alla människor och vi gör fel. Det är kanske ingen ursäkt, men om du gör fel, är inte allt kört! När jag och min kompis missade tåget så insåg vi att det efter en timme eller två, skulle gå ett till tåg. Det finns alltid fler chanser, fler tåg. Jag menar, när någon frågar idag om jag är kristen så säger jag ja, även om jag missade tåg i början. Så när du missar ett tåg, ge inte upp, utan leta upp nästa och ta det! 

 

 

 

(Detta inlägget kommer att vara det sista på ett tag. Sommaren nu kommer att vara fullt upp, men så snabbt jag kommer till ro igen ifrån allt som ska göras, så kommer jag att skriva igen! Jag skulle tro att det blir i mitten av augusti. Bara så att ni vet och inte behöver bli besvikna eller undra varför det inte uppdateras. Så nu önskar jag verkligen er en jättebra sommar och jag ska ber för er alla. 

Guds rika välsignelse till er! Ni är så älskade! /Linnéa)