Efter två läger är jag nu hemma. Jag är inte frisk och jag är trött men det var helt klart värt det. Det är många saker jag har fått vara med om den senaste veckan och jag är så tacksamt för allt. För exakt en vecka sedan började Unite13 i Jönköping och jag kom dit, fullt taggad och ändå väldigt glad. Jag hade en förväntan på Gud och jag skulle få träffa så sjukt många utav mina vänner. När vi kommer till Unite13 så är allt som vanligt, massor med människor som hälsar på varandra och kramar om varandra. Man kunde bara känna i luften att det var första dagen och det var så underbart. Efter att vi hängt av oss våra ytterkläder går vi in i caféet för att sätta oss ner. Just när vi går in där kommer en efter en mot mig med öppna armar och ropar mitt namn: Linnéa!!!!

Tillslut stod vi minst 20 stycken i mitten av rummet och kramade om varandra. Det kan ha sett ut som helt vanliga kramar och det kanske kändes så för mina vänner. Men det var inte bara något som hände på min utsida, insidan rördes så oerhört mycket av det med. I höstas har jag ett antal gånger känt mig lite ensam. Jag har varit omringad med massor med människor och det är konstigt att man kan känna sig ensam trots det - men så var det. Sen kom Unite13 och människa efter människa kom fram och kramade om mig hårt. Det var så överväldigande. Det var inte vanlig vänskapskärlek som jag kände, jag kände Gud och jag kunde höra honom säga: Du är inte ensam Linnéa. Kolla runt omkring dig. Du har massa med människor som bryr sig om dig och du har mig. Det kan kännas ensamt ibland men kom ihåg det! Jag älskar dig!

Jag var helt utan ord. Jag menar, jag hade många gånger känt mig lite ensam och funderat över vänner och sånt. Visst, vänner i skolan är en sak. De är oftast inte kristna och jag kan säga att jag älskar att umgås med okristna, men det är en helt annan sak att umgås och älskas utav de vänner som är kristna. För som kristen så speglas min tro och Gud i mig väldigt mycket och det kan vara så skönt att få umgås med vänner som man kan dela det med. Det är viktigt att ha okristna till vänner men också viktigt att omringas med kristna med. Jag vet inte men jag tror att det är många utav er som kan känna er precis som jag, att ni ibland kan känna er ensamma. Även om du inte står omringad med en massa andra för tillfället så kan du ändå tänka dig vilka människor du har dig i din vardag, först och främst till dig som är kristen. Sen kan det ju vara så att du som inte är kristen också känner dig ensam. Men omringa dig då med människor som du känner dig trygg med. Även om du kanske inte tror och är kristen, så är Gud alltid med dig ändå! Jag är helt säker på att Gud säger detta till er alla: 

Du är inte ensam. Kolla runt omkring dig. Du har massa med människor som bryr sig om dig och du har mig. Det kan kännas ensamt ibland men kom ihåg det, jag älskar dig!