Jag har haft rätt jobbiga veckor de senaste veckorna, och jag har varit lite borta överhuvudtaget. Jag sket i skolan de första dagarna, men sen gick jag till skolan tillsist och på morgonen när jag skulle gå till skolan så skulle jag äta frukost. I vårat kök har vi en almenacka, en sida för varje dag och så står de en text på varje sida. Just den dagenstod texten: ''Guds kärlek håller i sig även om vi släpper taget''. Och jag stannade upp och stod stilla ett bra tag. Jag hade liksom på senaste tid då skitit i Gud om man ska kortfattade. Jag gjorde typ, tvärtemot jag som kristen brukar göra. Allt var liksom inte bra. Men även om jag släppte taget och liksom inte höll i mig så räckte Guds kärlek. Sakta men säkert har ändå Guds kärlek dragit mig tillbaka, och fortfarande gör den det. Allt är långt ifrån perfekt, men de blir bara bättre och bättre. Och jag är tveksam att jag ens skulle må lite bra om inte det var Guds kärlek som verkade. I slutet av sommaren var det Ljungbydagarna och då finns det en buss där som är en cafébuss som då StreetChurch håller i och samtalar med folk. Jag brukar vara där så jag gick dit iår också, det var ungefär i mitten av det jobbiga som varit, jag var helt på fel vägar men jag satt fast i samtalen om Gud och kunde sitta där flera timmar bara för att jag visste att de är något speciellt med Gud. Så liksom, jag ber er bara att tänka efter lite. Du kanske är exakt som alla andra vanliga personer. Du skiter i andra, du hatar och allt annat. Du gör saker som inte är bra, men